31 augusti 2009

21:28

Släpp aldrig in dom här
och ge dom
inga nycklar till mig.

Säg att du inte vet.
jag blir din skugga.




30 augusti 2009

time to pretend.

Söndagsångesten kryper sig sakta alltför tätt inpå och det finns ingenting jag
kan göra för att på något sätt slippa den. Kan inte komma runt, över eller under
den. Måste ta mig rakt igenom den. Den går rakt igenom mig.

Orklös heten är tillbaka, trots att det egentligen är nu som det borde vara som
mest ork i mig. Hela min kropp känns bara tung och trött och känslan av att jag
snart kommer att få massor av saker att göra som jag inte har tillräckligt med
energi till gör att jag bara vill lägga mig ner och sova till nästa sommar.
Varför måste skolhelvetet komma och ta ifrån mig alla spår av känslor där jag
orkar och faktiskt vill göra någonting och fylla mig med stress och prestations-
ångest? Hur kunde sommaren gå så himla, himla fort? Åh.

Jag antar att det är nu det är dags att bara göra och inte tänka, igen.

28 augusti 2009

someone like you.



27 augusti 2009

the spiderman is having me
for dinner tonight.


Okej.
Det blev inget sova just nu för -

under mina sjutton år på denna jord har jag aldrig
sett en så stor spindel i min närhet som den som
kryper runt under min säng just nu. Fy faaaan.

Jag kommer inte sova ett skit i natt om den jäveln
ska krypa runt här inne. ÅH.
carry on
(my world will fall without you)


Jag kan inte direkt påstå att min kropp mår speciellt bra efter
gårdagen. Det enda jag tänker säga är att det var "hajk" med
klassen + några till, eh. Ganska så typiskt och självklart att
det spöregnade ungefär en av dem två milen vi gick och jag
fattar inte ens att jag gjorde det. Men kvällen blev hur som
helst inte så dålig som jag trodde. Tack till några. Mest älskling.

För tillfället är det ganska så mycket för mycket både som händer och snurrar
i mitt huvud. Det enda jag vet är att jag hatar att sakna och att jag inte vet vad
jag skulle ta mig till utan älskling. Och jag vet att jag måste få ordning på saker
och ting. Så är det. Mer vet jag inte. Mer orkar jag inte heller just nu heller.
Min kropp värker och ögonlocken är för tunga för att sitta och försöka sätta
ord på vad jag känner. Det blir musik och sova för min del.

24 augusti 2009

jag hade nästan glömt.

Efter vad som kändes som en sömnlös natt ringde mobilen
vid klockan sex och jag tvingade mig upp och gjorde allt jag
skulle göra som i slow-motion. Ganska skönt att allting går
utav bara farten utan att jag behöver tänka alltför mycket.
Plötsligt sitter man bara där på bussen på väg till skolan och
vet varken hur man orkade ta sig upp ur sängen eller hur man
fixade sig i ordning. Musik, mobilen och en liten känsla av panik
höll mig sällskap på bussen idag där det var alltför mycket folk
och där älskling var alltför långt borta enligt mig. Ingen att luta
mitt huvud mot och ingen att hålla i handen. Ingen som kunde
få hjärtslagen att slå lite mer normalt och inte dunka på som om
kroppen nyss sprungit tusen mil, eh.

Förövrigt var dagen ganska så fin. Jag försöker bara flyta med,
inte tänka alltför mycket. Saknar blodsyster så det gör ont gör
jag också. Hela tiden. Hoppas verkligen vi ses i helgen, för det
här håller verkligen inte annars. Jag vill skratta så magen gör
ont och luften tar slut. Åh. Jag behöver dig.

21 augusti 2009

idag fyller vi femton.


19 augusti 2009

kan du beskydda mig?

Och även fast det känns helt overkligt så är sommaren
i princip slut och om två dagar är det skola igen.
Jag mår dåligt bara av att tänka på att jag snart måste
börja tvinga upp mig själv sådär djävulskt tidigt varje
morgon, fixa och trixa (stressa sönder) och passa massa
tider till allt och ingenting. Eh.

Däremot känner jag faktiskt att det ska bli ganska skönt
med höst. Årstiden, menar jag då. När allting förlorar sin
färg men samtidigt är så färgglatt som det någonsin kan bli.
När varm choklad och tända ljus med folk man tycker om
blir det bästa som finns.

Jag vill fota! Jag vill vara sådär äckligt kreativ, duktig och
peppad på det igen. Känna mig bra på någonting jag gör och
inte bry mig om vad alla andra håller på med eller tänker.
Bara göra och inte tänka och bli nöjd med resultatet.

Ge mig bara för mycket tid (om det ens är möjligt) med dem
bästa människorna i mitt liv, mys, fin musik, kreativitet och
ork så ska jag nog klara mig igenom både skolstart, ord och höst.

15 augusti 2009

du och jag, vi slår i samma takt

Även fast det bara gått ett par timmar längtar jag efter dina
mjuka kyssar, varma kramar och fina ord. Bara tanken på att
du är min och att jag snart kommer ligga bredvid dig igen i den
mjuka sängen vi lärt oss kalla för våran gör mig till världens
lyckligaste människa. Ingenting i hela världen kan göra mig
så lugn som när jag ligger bredvid dig innan vi somnar -
med dina lätta andetag som kittlar min hud och dina hjärtslag
som slår i takt med mina. Det bästa jag vet.

Du är det finaste jag har älskling och jag skulle inte ge bort det
vi har för någonting i hela världen.

14 augusti 2009

och du liknar ingen annan

Dagen var regn, vaniljlatte och springande från regnet
under en i princip svart bullrande himmel i äckeltuna
med min finaste idag. Och det var fint.

Nu är det Innan vi faller, jordgubbs te och varma,
lugna hjärtslag. Snart blir det v.ä.n.n.e.r tills ögonen
inte orkar hålla sig öppna längre. Vilket lär bli ganska
snart eftersom klockan är halv två.

God natt.

12 augusti 2009

innan vi faller

Över taket slocknar stjärnor vi inte visste fanns,
vi kan en del om ensamhet och håller i varann.

Och gatorna är tomma men vi kan hålla i varann,
i vad vi än förlorat och vad vi kanske vinner.

Innan vi faller. Innan vi faller.
Innan vi faller härifrån.

11 augusti 2009

with or without you


smutsigt.

there's nothing like you and i





Inga ord kan beskriva hur mycket jag älskar dig.

10 augusti 2009

och jag har tröttnat på att vänta

Förutom att jag vaknade upp bredvid min finaste älskling idag
så är den här dagen inte alls värd att tyckas om. Inte det minsta.
Jävla skitdag.

Jag blir så trött på allt.
På er. På dig.
Jag blir så trött på dig!

Du bryr dig inte.

Jag skulle kunna slita loss mina armar,
mina lungor, mitt svaga lilla hjärta
och mina ögon bara för att få slippa.
Jag skulle ta sönder mig helt,
bara för att få slippa det här.

För att få allting att vara som förut.

Men det fungerar inte så.
Fan, det fungerar inte så.

07 augusti 2009

jag satt vid fyrisån och dödade tid

Idag vaknade jag upp inte alltför pigg hos världens bästa Sis' efter ungefär fem timmars sömn. Alltid lika underbart! Går kvällen spenderades först ute på en promenad som slutade vid slottet där galna fåglar, äckliga trollsländor och båt-hanggliders (eh?) stod för underhållningen i kvällssolen (som förövrigt var sådär extremt jättefin när den gick ner över vattnet som den bara kan vara en sommarkväll). Att resten av kvällen hemma hos Sis' mest bestod av skratt behöver jag kanske inte ens säga? Det finns ingenting som gör en torsdagskväll bättre än skratten med Sis', vill jag lova.

Vandrade hemåt vid elvatiden idag i den självmordsvarma förmiddagssolen. Visst är det underbart med sol och blå himmel, men man vet inte riktigt vart man ska ta vägen när det i princip är för varmt för att andas. Äsch, jag ska inte ägna mig åt att klaga på att det är för varmt när solen faktiskt skiner. Det är inte mer än två veckor kvar av lovet, och är det någonting jag inte kan få för mycket av då är sol. Så shine on, solen - jag skiter i om det är för varmt! Jaja.
..Sen jag kom hem har jag mest ägnat mig åt att fota, städa lite smått, laga lite ätbart och dansat runt i mitt f.d. nystädade rum, vars golv nu mest är fyllt av kläder och strunt. Jag har helt enkelt fortsatt leva på glädjen och energin från igår. Förövrigt älskar jag att ligga på mitt kalla golv och lyssna på musik och bara finnas. Tror det är ungefär så resten av den här kvällen kommer att spenderas oså.

we build then we break



i like who we are when we are around us

02 augusti 2009

i try and fail, and try and try again

För tillfället är jag så full av ord att jag nästan känner mig tom på dem. Samtidigt som allting i mitt huvud känns som på ett på tok för hysteriskt kaos så känns det så enkelt. Som att alla frågetecken kommer slätas ut om jag bara låter allting vara. Bara följa med och fortsätta andas liksom. Samtidigt som jag tar dem där andetagen tänker jag under mina sista nitton sommarlovs dagar umgås med dem som förmodligen känner mig bäst. Jag ska mysa satan med min pojkvän som förmodligen är världens finaste människa. Jag ska vara ute sent och njuta av solnedgångar och stjärnklara himlar. Somna för sent och sova för länge. Jag ska skratta tills jag får sådär otroligt ont i magen som bara jag och blodsyster kan. Dansa pinsamt dåligt till musik som egentligen inte ens är bra och prata om precis allt och inget till det är slut på ord. Jag tänker leka skiten ur bästis och Sis' och äta så mycket tills jag förmodligen vill spy.

Försök att stoppa mig nu!

we like to watch you laughing





however far away, i will always love you










JAG MÖTTE DIG NÄR JAG VAR SLAGEN.