13 september 2009

you're barely waking,
and i'm tangled up in you.

Helgen som kan ha varit den absolut mysigaste någonsin med älskling
är slut. Imorgon är det tillbaka till verkligheten som på något sätt hållit
sig långt, långt bort från mig dem här dagarna. Väl behövt. Det blir lite
värre att gå rakt in i allt igen, men det finns inte direkt något val.
Jag bara måste.

Det är snart helg igen.
Snart blir allt bra igen.

Om jag fick bestämma skulle vi alltid vakna bredvid varandra
i trassliga lakan och gryningsljus.

5 kommentarer:

popluggen sa...

haha ja dum lärare ):

Louise sa...

Det är fint det där, med att vakna upp bredvid någon man älskar. Jag saknar det. Det är en alldeles särskild känsla. Och huden mot huden.

Hur långt ifrån varandra bor ni? ):

Theres sa...

Å man tackar!

mick sa...

längtar till helgen som attan, skolan tar ju kol på en :(
och sen så saknar jag min bästis, grymt mycket <3

karin sa...

Har problem med magen så de gjorde en titthålsoperation för att gå in i magen och kika ifall det fanns något synligt fel! men det gjorde det icke, så operationen kändes lite waste of time :) Ah, det var rätt läskigt. Man somnade på typ 2 sek sen vaknade man helt plötsligt upp någon annanstans helt tung i huvudet! Men det gick bra iallafall :)